A man from Argentina och Skattemyndighetens brevinkast

Idag har varit en ganska trevlig dag, stundvis iallafall, och nu dundrar Billie The Visions "A man from Argentina" i huvet, (alt. basgången i You Can't Hurry Love) efter dagens försök till musicerande.
Fast naturligtvis lider jag ju av någon Light-variant av senilitet, vilket brukar komplicera mitt liv till totalt kaos stundvis. Därav kvarglömd Ipod i musiksalen när jag ska åka tåg i 6 (!!!) timmar imorgon, vilket är ungefär pissdåligt, samt tappert försök att posta det Heliga Busskortet i Skatteverkets deklarationsinkast. (Dock hade jag sällskap av hyperoptimisten, Moder Theresa etc. aka Linnea som räddade upp situationen lite) Desstom världens gulligaste BQ värd ett omnämnande som ska hämta musikmaskinen i skolan i morgon. *gullegullegulle*

Det finns inget mer störande än människor som liksom ska hålla på och hyscha. Det är så fruktansvärt eftersom Det är ett Dagis-ljud, jag förstår inte hur det seriöst kan leva kvar i gymnasieålder. (*hostNVSPhost*) Antingen säger man till någon att vara tyst, alternativt kniper själv. Man hyschar inte obemärkt för att sedan avslöja sig med en prussiluskan-min. Och en hyschkör trodde jag också definitivt var förpassat, men icke sa nicke. Man slutar aldrig att förvånas.
Däremot har jag också världens gulligaste i min klass, eftersom jag numera tränar på att spegla saker objektivt, nämner inga namn (Karin,Sara-L*uise,Linnea,BQ,Moa + några till), *gullegullegille* men för att det inte ska bli allt för tuttinuttigt och sentimentalt slutar jag här. (Har egentligen ett specialutlåtande om dem, men sparar det till ett mer passande tillfälle.) Kände bara att de bör omnämnas lite, för fiii f***n vad hemskt och tråkigt det hade varit annars. Men man ska fokusera på det som är bra! Typ hur mycket derivata jag har tid för nu på tåget, eftersom jag inte har någon musikmaskin som kan distrahera....eller att jag borde få pris i sugigt blogginlägg...men jaja, vi kommer iväg nu iallafall!


"If I only could perform I would have sung along cause you know that's a top five song"


- Billie The Vision & The Dancers




Ofrivilligt tystnadslöfte

Denna helg har varit ganska otrevlig, eftersom jag blivit berövad min yttrandefrihet. Jag är så otroligt hes att jag stundvis tappat talförmågan, och måttligt trevliga paralleller till talande mjukdjur som Skurt och Anki Anka har förekommit. Nivån och hastighet på aktiviteter denna helg kan väl därför ungefär överensstämma med aktivitetsplaneringen för ålderdomshemmet Gullevivan, och enbart några få utvalda har jag vågat sig hit eftersom jag helt ofrivilligt blivit socialt handikappad.
På grund av detta har jag, i äkta 50+-style, suttit framför Public Service hemsida och sett den omstridda intervjun med Laleh (som jag tyckte var ganska trevlig i min heshet, någon mer som inte sa något sammanhängande) och den fruktansvärda dokumentären om Fallet Louise. Sådan total missär, de som inte sett den borde se den trots att man mår fördjävligt efteråt.

Eftersom jag nu dopat mig i SVT-dokumentärer kan jag också tipsa om det senaste idiotin på försvarsfronten, Nordic Battle Group, även den som dokumentär. Naturligtvis helt sjukt och befängt, orkar inte ens ta en arg diskussion om försvarsfrågan, men kanske kommer en annan gång. Har iofs fått lyssna på roliga debatter om detta i skolan på svenskan, tänk vad mycket roliga argument det finns, (och många puckon)...

Har också återupptäckt det lite småtramsiga sällskapsspelet "Vänner och Fiender" med två närstående kamrater från tidernas begynnelse, vilket var ganska roligt eftersom alla blev lite småförbaskade under spelets gång och undrade hur de andra kunde vara så dumma i huvet och svarade fel hela tiden. (Spelet går ut på att se hur väl man känner sig själv och andra.)

Nu ska jag göra en annan rolig grej, ta i tu med min skattedeklaration. Känner redan nu på mig att något kommer att bli fel och att mina pengar hamnar i en pappersförstörare i Hälsinglnd. *PepparPeppar ta i trä*


"La coste, en krokodil , La kosta vad det kosta vill" - (Små Svarta Änglar Kalle Baah)



Eller bara utsuddad?

Jaha, Dagens tema; Fetmasession igen. Det är inte mitt fel att alla skulle ha med sig det de hittade och att Malin fick alla säsonger av Sex & The City. Obehagligt trevligt var det, jag rörde mig inte ur fläcken på hela dagen nästan.
Och enda anledningen till att jag fortsätter med det här spektaklet är att jag numera har tillstånd att länka till en blogg;
http://aharru.webblogg.se Läs den!

Jag har också till på köpet blivit utmanad att berätta om sommarens planer. Blir allt som planerat är väl tanken att Hultsfred, Emmaboda alt. Arvika, och Roskilde skall besökas på festivalfronten. På resefronten är det mest påtalade resmålet i detta nu Barcelona, men även andra platser diskuteras. Tanken är väl att på något sätt knyta ihop behoven av sol, shopping, kalas och kultur i samma liksom. Någon som besökt denna stad nyligen som har några tips? Men som sagt här står dörrarna ännu öppna. Och om Johanna fortsätter att hitta sådär sjukt billiga sista minuten-resor till Indien, så vet jag inte vad som händer.
Sen är det där lilla ehm, värdsliga problemet med pengar.

En annan gång kom en farbror fram till mig, han sa:
"ät den här ruttna bananen"
"Nej," sa jag, "det vill jag inte. Den verkar äcklig"
Då sa han "Du får tusen spänn", och då åt jag bananen!
Ur; Cash Is King, DK

Kanske stämmer, jag vet då inte. Jag har ätit alldeles för mycket godis för att spekulera i den saken. Vi har iallafall lyssnat på den i helgen, kanske behöver höras för att förstå? Ja, jag har då ingen aning. Ääh, luddigt som fan iallaflall. Jag ska läsa en dikt/text i skolan efter lovet, undrar om den funkar... Eller så får jag ta något mer hyperseriöst som Karin Boye eller Nils Ferlin. Fast exempelvis den här är faktiskt bra i all sin enkelhet,

Infall

Man dansar däruppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mej plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.

~ Nils Ferlin

Glad Påsk

Eeeh, ja... Egentligen borde jag inte skriva det här för jag har faktiskt inget att skriva. Men nu är kusinen här iallafall, och ligger och sussar i mitt rum och jag tänker snart på ett lite småotrevligt sätt att väcka henne.
Igår var det skärtorsdag, som vi ägnade en och en halv timme åt att bowla med några andra skumma människor som jag känner, något som jag vanligtvis gör var tionde år eftersom min karriär inom bowlingsammanhang är ganska obefintlig märkligt nog. (Men om vi skulle spela bowling med twist skulle jag definitivt vara oslagbar.)
Sedan gick vi i samlad tropp till Myrorna för att köpa oss de mest osnygga partyoutfitsen för det här århundradet, och fram tills denna händelse var allt frid och fröjd och Ebba hittade en jätteful rosa tröja som hon ville ha på sig.
Efter det gick dagen dock ganska mycket utåt, och det slutade med att Ebba och jag stod utanför SVT-huset och gastade och min käre bror fick komma och släppa in oss och bjuda på te ur den roliga kaffemaskinen, vilket i och för sig var mycket uppskattat.

Jag har ägnat mig åt så mycket bollsport detta lov, både bowling och basket inom loppet av två dagar, vart är världen egentligen på väg? Det som är ännu mer mystiskt är att jag, trots min oförmåga att träffa käglor/basketkorgar, tycker att det är ganska roligt.
    En annan sak som ska bli roligt är att gå på kalas i Köpenhamn, när vi ändå är i krokarna, nu är det inte så långt kvar och tur är väl det eftersom det är utomordentligt trevligt att ha den där människan till kusin här. Hon är den enda som hakar på idén att köpa det fulaste man hittar på Myrorna, ta på sig superstora glasögon utan glas och sen dansa nonstop på något nice ställe, och toppa med skitsugiga raggningsrepliker på värmländska. Ultimat sätt för en lyckad kväll?
 Denna resa ska ju bli på topp, men tåget hem går ju lite väl snaskig tid, kl 9:14, dagen efter valborgsmässoafton. Vet inte riktigt hur människorna tänkte när de bokade, men det känns ju mer lockande att stanna i Skåne fram tills Hultsfred än att ta det tortyrtåget. Men med hyperoptimisten Linnea i spetsen, är väl det en  utomordentlig tid att åka på, den människan vet inte hur man neggar, hon har på något vis mosat den genen.
Näe, fy faaan vad dåliga de här inläggen är. De blir fasen bara sämre och sämre, nu lägger jag ner! UUuh, och den skitroliga bilden på min kusin när hon har grön hjälm på sig går inte att lägga upp...

With out music, life would be a mistake - Nietzsche