---

Eftersom jag bor i skogen och det är ganska isolerat är det ju bra om ni skaffar någon form av blogg/hemsida/pappersrulle som håller mig uppdaterad.

Jag kommer även att finnas här med nyheter från Skogen:

www.personligaportratt.blogspot.com


Over n' Out!

---

Mindre smarta saker jag gjort igår.

*Haft eldworkshop och workshopat bort en liten tuss hår från mitt redan skraltiga hårutbud.
(Dock ganska oundvikligt då vi var 8 personer ihopbundna i ett rep som skulle göra upp eld med tändstål med sånt vi hittat i skogen, hämta vatten som skulle kokas från en bäck, göra en eldstaty samtidigt som det skulle skrivas en hejarramsa och bränna av ett rep.)


*Försökt vara trevlig mot mina internatgrannar.

-Åh! Vilket stort och fint rum du har! gastar jag lite imponerat.
-Ja, det är ju ett dubbelrum, så det är lite större. Inte så mycket dyrare heller faktiskt, svarar grannen artigt.
-Vad skönt. LEBENSRAUM är ju verkligen underskattat, höhö!
-Lebensraum?
-Eh ja alltså, ehm utrymme, eller ja space? mumlar jag lite stressat.
-Jaha, heter det lebensraum? frågar grannen undrande
-Ja, eller nja, egentligen kommer det ju från Nazityskland..Eh, tredje rikets slagord.. Men inte MITT slagord alltså! Jag tycker om trångt. Eller ja andra slagord har jag. Ju. VerkligenSKanogkollavidarelitenudufårhadetbra! gastar jag panikslaget och stolpar iväg --->
Jag är ungefär lika socialt tight som en Icapåse.

Social Poäng: 0

Eller:

Internatkompisar: Oj Lina, du har lite gult glittrigt ludd på kjolen där!
Jag: Ah, ingen fara. Det kommer nog från den lilla vätten som jag våldtog på vägen hit.

Social Poäng: - 1



*Tappat bort internatnyckeln nånstans på åkern med knähögt gräs.
Skulle bada i sjön. Jag och Elina skulle ta en liten genväg. Bra. Not.



Jag trivs fint som ni hör, trots små missöden. Saknar er dock! Over n' out!

Jag är så jävla pissnervös!! Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Hur fa-an ska det här gå? Vad har jag egentligen gett mig in på. Har tömt min lägenhet på mina saker. Vill typ bara böla hela tiden. Tänk om det inte alls blir bra? vad gör jag då? HJÄLP!

Trodde aldrig att jag var såhär hemkär.
Herreminje.

Vet inte riktigt hur men som i ett trollslag svullnade min ena fot upp till oigenkännerlig storlek. Det ser ut som en mycket fet människas fot. Nog för att jag är förtjust i blåbärspaj, men fotens storlek är bortom alla BMI-gränser i världen.

Som tur är har jag en trollkunnig mamma, eller iallafall en som tror hårt på hemmagjorda huskurer. (Läs. Samma mamma som kvällen innan slutprovet i Matte C fick mig att ha lök i öronen en hel natt med gaslinda runt huvet för att det skulle "suga ut" locket jag hade, jag var praktiskt taget heldöv)

När jag har en gigantisk jättefot som är öm och ytterst svår att ta sig fram med ---> mor självklart lösningen.
Bara att banka lite kål som man knöcklar fast runt foten, som man sedan låter gro in under en längre stund i närmaste bastu. Resultatet återstår att se, ska strax prova.

Ibland undrar jag om jag är med i The Thruman Show...

Mormor  : Jag har gjort mig av med hemtjänsten! ( Med samma tonläge som hon skulle ha sagt "Jag har gjort mig av med katten")
Jag: Va? Men varför det?
Mormor: Jag gillar dom inte. Eller jo en, hon klippte mitt hår. Det blev fint.
Jag: Vad var det för fel på dom andra då?!
Mormor: (med mullrande röst): De bara skrek "Oooh, nu får vi lyfta lite på foten!!". Jättehögt skrek de, man blir ju alldeles rädd.

Någon jävligt störig människa fick igår mellan 14 :05 - ca 14:13 för sig att stjäla den fulaste, billigaste, felprogrammerade mobiltelefonen i världshistorien.
 Det var 9 kr och 87 öre kvar på kortet... ENJOY!!!

Du får så gärna behålla skiten om du skickar mitt simkort... Beställer i denna stund mitt femte kort på ett år. Kul. Eller Kuk.
Kan inte ringa till någon. Kommunicerar numera i äkta lågstadieanda.

"Hej! Det är Linaaa, vad ska du göra imorgon? Vill du hitta på något med mig imorgon? Okej, då kommer jag till dig imorgon klockan tre. Vi ses då!"


Handlade massa bullar och begav mig till mormor för att hänga med någon skön människa som inte är beroende av mobilkontakt. Vi poppade jazz och sjöng
"Det blir BÄTTRE och BÄTTRE DAG FÖR DAAAG" maniskt hela eftermiddagen. Det funkade faktiskt. Nu känns det bättre. Lite grann.

Mormor har det svängigaste vibratot i hela bygden, hon dundrade  på och mullrade med sin kontraalt-stämma.
Det var fint. Det är inte ett under att hon har varit jazzsångerska en gång i tiden.





Sen sjöng vi HollyDolly-jenkan och Billie Holidays Summertime. Sen försökte vi oss på Warwick Avenue.
Den kunde inte mormor så bra så det fick bli Bättre och Bättre dag för dag igen.

Jag tycker att det är otroligt fint med människor med lite skeva intressen, som att skicka märkliga CV:n till de som annonserar på Platsbanken.

Det roligaste jag läst på sistone:

http://jacobbengtsson.blogg.se/category/jobbansokningar.html

Jag passar inte in på folkhögskola!
 Jag är inte härlig och entusiastisk person, och jag frågar om saker jag funderar på även om det är politiskt inkorrekt och jag brister inte ut i skönsång det högsta jag kan i tid och otid .

Igår frågade jag en tjej som jobbade som frisör och hade skrivit en låt som hette "Brevet i Sanden" följande:

Om det kommer in någon extra snygg person på salongen, en oförskämt snygg människa, om hon ibland då föreslår en extra ful frisyr så att personen inte ska bli för snygg. Sedan undrade jag också om hon klipper dryga människor snett i nacken och framförallt; om hon klippt en person så fult att hon själv blivit lite ledsen någon gång?!

Behöver jag säga att det var liiite fel forum?

Jag är så glad tralala, och vet egentligen inte varför. Snart kommer det nog gå över eftersom jag druckit två och en halv kopp kaffe med kanel = Jag blir paranoid och nojig av att dricka för mycket kaffe.

Men just i detta nu mår jag finemang, löser korsord med lille far och borde ta tag i massa papper som ligger och lurar.

Blev för en sekund lite purken och undrade om det var kaffet som slog till, men i själva verket var det solen  som gick i moln, bokstavligen. Tror att jag är lite ohälsosamt beroende av solljus = Jag ska bo på varmare breddgrader.

Ohohoho, jag håller kanske på att bli en Fånga-Dagen-människa av all denna optimism? Oh, vad det vore skönt.


Saker som definierar fånga-dagen-mentalitet:

Givna metaforer - (Big Time) förutom att brista ut i Carpe Diem! kan även andra favoriter som tex. ingenting är omöjligt, bara den som går vilse hittar nya vägar, en sann vän är en sällsynt fågel. Använder också gärna andra ordspråk utan ironi.

Ett abnormt intresse för drömfångare och panflöjter, fascineras av indiankultur, lyssnar gärna till vindspel.

Får ofta en prusseluskan-min vid för grov sarkasm och ironi, kan dock göra undantag för Hey Baberiba, eftersom de är så "roliga". Tycker dock att det kan vara lite väl mycket under bältet-humor ibland.

Är onormalt förtjust i hösten eftersom naturen får så vackra färger.

Söker mer lycka än snabba kickar. Ses sällan springa (möjligtvis jogga i naturskön miljö), åka berg-och-dalbana, föraktar droger, tycker att hälsa är viktigt. *Gör undantag för fikabröd i den annars nyttiga dieten. Har ofta långa utlägg om att 70% choklad och nötter är nyttigt.


Ok, i have a long way to go. Speciellt där med sarkasmen... Men jag tänker inte påstå att det inte är eftersträvansvärt att leva efter fånga dagen-konceptet. För få människor verkar lyckligare. Om jag så ska ha vindspel som soundtrack i huvudet resten av mitt liv...

Vad är det för fel på alla?! Vaaarför vill ingen jag känner  gå på The Hives, när de avslutar sin världsturné i lilla jävla gemytlighetsparadiset Karlstad?

Högskoleprovet dan därpå, ska ha "födelsedagshelg" (Läs. brudar från skogen), ska till Norrland för att söka skola, har inte råd, tycker de är lite konstiga, är bortrest.

Vad är det där för ursäkter jag baara frågar?! Känner mig lite som arga gubben, det här är inte kul. Ta ett express-plan hem, byt födelsedag, skriv sluddrigt på högskoleprovet, råna jourlivs.

Frida, Anna, BQ kom hem! Ni är mitt sista hopp.


Snart går jag dit själv och dricker så mycket vin att jag är två stycken.

Hur många Fantastiskt och Otroligt kan man egentligen få in i en folkisansökan?

Ganska många tydligen, har då aldrig skrivit något så cheesy i hela mitt liv, känner mig dessutom som en mytoman när jag rabblar massor av kurser jag har läst. De låter betydligt mer seriösa än vad de egentligen varit.

Funderar på att sända med en alternativ och mer brutalt uppriktig version för de som inte köper uttryck som "en fantastisk möjlighet att utveckla mitt intresse" och "vore otroligt roligt att få ägna ett år av mitt liv...."
Något i stil med:

- Hej jag heter Lina och jag är sur för att jag aldrig lärt mig sjunga, så nu vill jag göra det för att det inte ska vara så pinsamt att sjunga jamåduleva och sådant.

- Hej jag heter Lina och vill inte bli som min bittra mormor som bangade sångkarriären, snälla rädda mig från det finska vemodet

- Hej jag heter Lina, jag driver en egen sekt som säkert kommer intressera er Bibelstudie-linje. Jag kan ansvara för att ordna religiösa bluesbattles som trevlig skolaktivitet.

- Hej jag heter Lina och undrar om skolan kan tänka sig att göra ett undantag i sin anti-drogpolicy? Enligt min religion är nattvard ett måste, och jag hoppas att skolan bemöter religiös mångfald med respekt och förståelse.



Visst är sökningarna något jag bara gör på skoj, men nu börjar det kännas av att det inte är långt kvar, och plötsligt känns det också lite allvarligt? Och jag som inte övat. Självdiciplin i pillerform anropas. Hur ska detta gå?


Today: Marvin Gaye - Let's get it on

Igår var jag och Frida på Jonatan Johansson på Koriander. Trevlig spelning, trevlig kille = Ny skiva inkasserad.

Usch, så deppigt det blir när man åker till landet för ett mini-rehab dagen därpå. *Dock lite shots med smak av Fishermans Friend och spansk öl hos storasystern innan.
Vill nog bli religiös igen.

Imorron är det dock back on track som gäller, då Karin är hemma i krokarna.  BQ kom hem, för jag längtar efter dig!

---

Jag måste nog åka till Kuba. Gärna Jamaica också. En liten sväng runt maj?
Känner du för att åka till Kuba? Ring. Mig. Nu.

---

Jag har blivit sjuk. Sådär sjuk att uppfattningsförmågan är i lika hög hastighet som aktiviteterna på ålderdomshemmet Gullevivan.
Att stå i en väskbutik med dålig luftkonditionering en sådan dag är ungefär lika kul som finanskrisen, ehm ja sur mjölk.

Det enda som upplyft min arbetsdag var när tanten Gunvor kom ångandes med ett par stavar i högsta hugg! (Läs. Maj-Britt i Volvo Lastvagnar)
Hon sa massor av förvirrade och finurliga saker, om hur hemtjänsten tjyvat hennes tumvantar med fingrar i och lite annat tjosan som hon kom på i stunden.

Sen låtsades hon att hon ville köpa en plånbok, som skulle se precis ut som den hon hade. Medan jag vände mig om för att hitta en sådan slog hon upp den röda portmonän fort som attan, och gastade "OJ! Men vad har vi här! En REBUS!"

"Titta nu på det vita!" sa hon och kollade pillemariskt på mig. "Visst ser du vad det är?!"
Jag tittade en stund på den vita pappersbiten med svarta små streck hit och dit utan att se något samband överhuvudtaget.
"Visst SER du vad det ÄR?! Nähe, och jag tänker då minsann inte tala om 'et! skrek hon och slog ihop plånboken med ett smack.
"Det får vi allt ta och göra om nästa gång jag kommer, du kanske fattar då!" sa hon sedan bestämt.


Efter det dåliga rebusresultatet bestämde sig Gunvor för att det nog inte var något fel på den plånbok hon hade. Däremot fick hon en stund för sig att hon ville ha en basker, innan hon kom på att hon faktiskt haft en basker en gång och den var ju jätteful.

"Näe, nu är det en sak jag stått och undrat hela tiden, VAD HETER DU EGENTLIGEN?!" funderade hon sedan.
"Ja, Lina heter jag" svarade jag i ett tappert försök att dölja ett hysteriskt skrattanfall.
"Ja då ska jag tänka på dig varje gång jag åker på en lina!" hojtade Gunvor medan jag försökte att ge växel till en annan stackars kund som ville köpa vantar.

Efter det tyckte Gunvor att det blev tråkigt så hon gastade från andra sidan butiken
"LIIIIIIIINA!!! Nu ska jag gå, vi måste hitta mina stavar!"
Stavarna syntes inte till någonstans, men sen kom vi på att Gunvor nog hade mecklat in stavarna i halsduks-stället när hon letade efter baskrar.

Sedan ångade hon iväg, lika snabbt som hon kom...